Och genast vändes min "åh fan vad jag är äcklig tjock och oduglig"-tankegång till "vem BRYR sig om vad jag ätit, jag åt det för att jag uppenbarligen var sugen och om jag går upp på det här så gör det ju ingenting för jag SKA JU faktiskt upp!". Och varför detta?
Jo, för att det finns så många därute som är så jävla peppande och jag blir så himla himla glad när jag inser att det finns en frisk väg att gå. Puss och kram på er! Om vi visar varandra vägen kan vi alla vandra tillsammans på den sen.