Det svarta hålet, där har jag väl varit idag ungefär. Ringt en massa samtal och gråtit på mitt golv. Blir så ledsen på vården. När man för en gång skull i hela livet lägger ner all sin tid, ork och energi (alltså på riktigt, jag har avslutat hela mitt liv för att ta tag i skiten) på att bli fri, så möts man av mer motstånd än hjälp från sjukvårdens sida. Tacka gudarna för att jag har en familj och en naiv hjärna som ändå tror att allt ska bli bra till slut.