Godmorgon!

Är hemma! Hemma i barndomshuset, har hunnit möta min jävla ångest ordentligt två gånger inför samma måltid redan. Igår, när jag satt på tåget hem, ringde mamma och sa att de skulle köpa hämtmat. Hon föreslog att hon och jag kunde köpa kina- eller thaimat eftersom de andra skulle ha pizza. Jag typ självdog (eftersom detta inte alls ingick i min planering) och blev assur, började nästan gråta och sa surt att jag inte ville bestämma. Att hon kunde väl beställa vad hon själv ville ha och sedan kunde jag äta rester, jag var ju liksom inte ens hungrig!!
Lade på. Drog halsduken runt huvudet och började gråta. Började förbanna mig jävla familj som inte fattar någonting om min situation. Tror de att jag ska komma hem och äta vad som helst? När jag får ångest av att bara försöka komponera ihop en måltid? Fattar de ingenting??

Kom på mig själv -

antagligen fattar de ingenting.
Eftersom jag inte säger någonting.

Att jag blir sur i telefonen och sedan gråter för mig sjäv, hur i hela fridens namn ska mina föräldrar kunna förstå min ångest? Hur kan jag ens begära att de ska göra det?

Blev arg på mig själv, på matmonstret. Herregud, här sitter jag, en ung kvinna, och gråter över att mina föräldrar vill äta thaimat med mig. För mig är det ungefär det värsta som kan hända!

Tog fram min skrivbok. Skrev skrev skrev flera sidor, skrev ner dialogen som pågick i mitt huvud. Mellan mig och matmonstret. Jag vann! Tillslut! Monstret hade inte argument nog för att jag skulle behöva förstöra en hel middag hemma. Jag hade de starkaste argumenten. Ha! Ha!!

Kom hem, mamma hade förstått min ångest och tom ställt sig och gjort hemlagad mat istället. Stekt kyckling med ris, champinjoner och en kall sås. Skulle ta mat, förstod att mamma hade väntat för att få äta med mig. Blev assur (igen!!) gick in på toaletten och hyperventilerade i någon minut, grät några tårar och tog mig sedan åter igen i kragen. Tog mat och åt mat. Blev mätt i magen. Win win!

Herregud, vilken jävla bitch den är, det där matmonstret. Tur att jag hittat strategier iallafall. Det går framåt.