märker så himla tydligt att jag är inne i en ostadig period nu. den senaste veckan har jag hetsätit och överätit nästan varje dag. inte spytt, förutom under natthetsen efter utekvällen i helgen. ja, jag hatar mig själv för denna vecka, detta beteende och är livrädd för att skena upp i vikt.

MEN!

 

1. jag är så JÄKLA stolt över att jag inte kräkts efter hets och överätning. jag har nu hållit detta i SEX OCH EN HALV VECKA! jag har spytt vid tre tillfällen, samtliga efter att jag varit ute, druckit alkohol, kommit hem, hetsat. jo, jag ser mönstret. alkoholen. bestraffningen. den borttappade kontrollen. MEN! men! men! men! jag är stolt ändå. om man jämför med för ett halvår sedan, ett år sedan, ja, nästan varje år sedan sex år tillbaka, så har jag spytt nästan varje dag. alltså, varje dag. det har liksom blivit ett normaltillstånd för mig. och nu, har jag bevisat för mig själv att jag kan fortsätta dagen utan att spy. jag kan inte säga att det inte lockar. DET GÖR DET. typ nu. då jag inte kunde avsluta frukosten jag påbörjade för två timmar sedan. har ätit och ätit den dess. lyckades precis stoppa mig. men, jag har inte spytt. nu har jag stålsatt mig i min säng och tänker sitta här tills jag kan våga mig förbi köket och gå till badrummet och bortsa tänderna. utan att fastn i skafferiet på ditvägen.

ja. det är en daglig kamp. men ja. på något sätt måste jag klara den. dessutom, jag kan vara arg och hatisk mot mig själv för dessa tre ordentliga bakslag på mina fyllenätter (och tro mig, det är jag). men allra mest glad är jag över att jag lycktats hålla det till den natten. jag fortsatte inte dagen efter. jag fortsatte äta men jag fortsatte inte spy. jag ville inte spy. jag behövde inte spy.

 

efter en lång etta kommer punkt

2! ja, jag är inne i en jävligt ostadig och pissig period nu. men jag hör ju mig själv: p e r i o d. en period måste ju gå över, aight? en period börjar någonstans och måste därför också sluta någonstans. mitt liv har inte så mycket varit perioder, det har mer varit ett tillstånd, som hållt i sig och legat mer eller mindre på samma nivå. men bevisligen, för en månad sedan var det inte som det är nu. för en månad sedan gick jag upp på morgonen, gjorde frukost, åt frukost, kände inget sug efter mer, åt inte förrän fyra timmar senare igen då det var lunchdags. överåt eller hetsåt  inte. mådde så jäkla bra av det.

dit måste jag ju kunna komma igen, eller hur? det måste ju vara den perioden som väntar efter denna. eller hur? eller?